Sharia

Sharia är guds givna lag som finns i koranen. Samhället ska styras enligt denna lag. I islam så är hela samhället uppbyggt på religionen. Muslimernas uppfattning av gud är mycket vidare än vad vi uppfattar gud i den kristna världen. Det är han som har uppenbarat den gudomliga lagen för människorna, via uppenbarelserna för Muhammed. Sharia innefattar mycket olika saker: Familjerätt, arvsrätt, straffrätt, handelsrätt och regler för ekonomiska transaktioner i shariàn, men dit hör också kulturregler för andaktslivet, etikettsregler, regler för tillåten och otillåten föda och dryck samt klädselregler för män och kvinnor.　
　　　　　　　 När man ska tolka den gudomliga lagen är det koranen som är det viktigaste rättesnöret. Men om koranen inte säger något om den aktuella situationen söker man råd i sunna, profetens handlingssätt eller sedvanorna, som anses vara ett korrekt uttryck för vad islam är. Med tiden uppstod fall och problem som varken fanns nämnda i Koranen eller sunna. Då accepterades några andra sätt att skapa behövliga rättsregler, men de fick då inte strida mot det som uttryckligen stod i Koranen och sunna.
　　　　　　　 För en muslim finns det ingen skillnad mellan religion och vardagligt liv och　 handlande. Alla handlingar faller inom ramen för fem olika kategorier i sharià:
1. Det som är obligatoriskt, en plikt. Detta kan vara någonting som gäller alla människor, som då kan bestraffas om man inte gör det.
2. Det som är rekommenderat. Om man görd det kan man belönas av gud, men man straffas inte om man inte gör det.
3. Det som är tillåtet,likgiltit- ett neutralt förfarande,varken berömvärt eller klandervärt.
4. Det klandervärda, som man borde avstå ifrån, men som ändå inte är straffbart.
Dessa fyra kategorier betecknas som halal-tillåtet.
5. Det som är förbjudet- haram, en handling som är synd mot gud och därför alltid straffbar.
　　　　　　　 Shariàlagen har blivit mest känd i västvärlden när det gäller straffen för stöld och äktenskapsbrott. Dessa hör till hududbrott, där gud satt gränser,hudud, som inte får överskridas och där straffen finns klart utsagda i Koranen. Andra typ av brott är qisas, som berättigar till vedergällning. Till den kategorin hör mord, dråp och vållande av kroppsskada. I princip bör en människa som avsiktligt dödar en annan människa sona sitt brott med sitt liv. En tredje kategori av brott är ta'zir, brott mot samhället. Till denna kategori hör korruption, bedrägeri,förfalskning och spionage.
        I Koranen stadgas det om äktenskapsbrott i två suror. Enligt sura 24:2 ska "skökan och skökokunden" straffas med hundra spöslag var.  Men sura 4:19 säger: "Mot dem av edra kvinnor, som begå skändlighet, skolen i tillkallafyra vittnen bland eder; vittna dessa, så kvarhåller dem inomhus tills döden tager dem hädan..". Detta citat kan ses som en uppmaning till dödsstraff. 
        Vad det gäller stöld så är Koranen entydig: " Och på tjuven, vare sig kvinna eller man, skolen i avhugga händerna till lön för vad de begått och till näpst från gud". Den islamska rättsvetenskapen gjorde senare den tolkningen att straffet inte skulle verkställas om det fanns förmildrande omständigheter, som t.ex. fattigdom och nöd. " Nöd bryter lag" är en princip som ofta tillämpas inom sharian.
        Enligt Koranen hamnar den som lämnat islam och dött utan religion i ett evigt helvete. Koranen säger inget om straff på denna jord, men profeten sägs ha uppmanat de troende att döda de som lämnar islam. När Islam blev statsreligion infördes dödsstraff för dem som lämnade religionen. Altså om en fullvuxen till muslimsk man överf´gav sin religion så dömdes han till döden. Han hade dock möjligheten att ångra sig och återvända till islam, och då förföll domen.
        Från och med mitten av 1800-talet började sharia'lagen förlora sin betydelse i de islamska samhällena. På många livsområden ersattes sharia med nya lagsamlingar, i de flesta fall enligt västeuropeisk modell. Nuförtiden har ungefär alla muslimska stater infört världsliga lagar enligt europeisk modell på alla områden- utom inom familjerätten, där sharia i princip fortfarande gäller, och i fråga om religösa angelägenheter.

Kärlekens väg

Kärlekens väg
Någon frågar: "Vad är vägen?"
"Vägen innebär att överge begäret", svarar jag.
O konungens förälskade!　 Ni ska veta att er resa
blott syftar till att vinna den frikostiges välbehag.
Man ska inte begära egen fördel
när man åtrår den älskades närhet.
Anden omvandlas odelad till kärlek till den älskade
ty kärleken är resenärens ensliga cell.
Guds kärlek är högre än bergets topp
och för oss är den gudi nog!
Kärleken är den grotta där du möter vännen.
I kärleken är själen en ögonfägnad för andens skönhet.
Vadhelst som renar dig är en välsignelse.
Jag skall inte förtydliga det mer.
Var lågmäld och håll fast vid kärlekens vägvisare
ty i bägge världarna är han din ledare.　
Man kan se det suffiska i denna dikt i andra meningen där det sägs att "Vägen innebär att överge begäret". För det viktigaste i sufismen är ju att förenas med gud och det gör man genom att "rena sig" vilket kan ske genom att man ger upp begäret. I dikten syns och kärlekens betydelse för sufismen. "Guds kärlek är högre än bergets topp och för oss är den gudi nog". Guds kärlek kan inte mätas med någonting eller jämföras med någonting. 　Det syns ochså att ens egna begär inte ska vara i vägen för kärleken.　Med "vännen" som man ska möta i　dikten kan betyda att med kärleken kommer man att möta gud om man　har kärlek.　Den energi som finns i varje människa berättas det också om i dikten, "Anden omvandlas odelad till kärlek till den älskade".

Extasen i dikten syns i orden " Guds kärlek är högre än bergets topp och för oss är den gudi nog!". Vinruset syns i dikten som beskrivelsen att guds kärlek är det högsta som finns och att det är tillräckligt för oss. Man ska inte heller vara för högmodig, utan man ska " hålla fast i gud", för han är din ledare både i nuet och livet efter döden. Ens ego ska inte heller ligga i vägen för att man ska kunna förenas med gud.

Den Islamska konsten och arkitekturen

Islamska konstens förutsättningar gavs av den rika kultur som hade skapats i medelhavsområdet och i Främre Orienten av olika folkslag. Konstens karaktär påverkades av Islams nya världsuppfattning där bilden av en gud i mänsklig gestalt ersattes av ett abstrakt gudsbegrepp.



En skiva med epigrafiska dekorationer

En bild ur en islamisk mosk

Den islamska arkitekturen har allmänt varit orienterad mot det abstrakta och geometriska. Arkitektoniska drag som återkommer över hela den islamiska världen är den riktningslösa hypostylen, gården med sina fontäner och omgivande välvda nischer, iwan, den av minareter omgivna kupolen och, inte minst, den rikt dekorerade nischen i mosken, mihrab, som anger böneriktningen mot Mekka.

Klippdomen i jerus



Hagia Sofia

Islamisk arkitektur i Sevilla, Spanien

Moskè i Cordoba, Spanien

Islamsk kulturöverförning genom Sicilien

Sicilien spelar en viktig roll i hur den islamska kulturen överfördes till Europa. Genom Sicilien påverkade araberna på europeisk bildning, vetenskap och kultur.

Allting började med att en muslimsk tunisisk dynasti, aghalbiderna, fick fotfäste där år 827. Men mot slutet av 1000-talet erövrades Sicilien av normanderna. Vid detta stadie hade städerna redan blivit ordentligt islamiserade och detta ledde till atten märklig blandkultur höll sig levande där i århundraden. Detta normandiska styre hade en rent arabisk karaktär. Roger de Hautville som började erövringarna av ön omringade sig med musliska filosofer, astrologer och vetenskapsmän. Han införde det muslimska förvaltningssytemet och huvudstaden Palermo blev ett centrum för arabisk kultur och vetenskap. Livet blomstarde där och araberna införde många nya varor, såsom oliver, socker osv. Han lät muslimer ta över höga positioner i förvaltningen och alla fick utöva sin religion fritt.
        Hans son Roger II gick ett steg längre än sin far. Han behöll sin kristna tro men fick tillnamnet Hedningen. Hans kröningsdräkt var broderad med arabiska inskrifter, vilket redan berättar en hel del om honom. När Fredrik av Hohenstaufen besteg tronen år 1197 var hovet i Palermo mera vänt mot Orienten än mot Europa. Han blev även senare kejsare i det heliga tysk-romerska riket och även kung av Jerusalem. Vid hans hov fanns det filosofer från Damaskus och Bagdad och såväl sefardiska som ashkenasiska judar. Både Fredrik och hans son Manfred talade arabiska, studerade arabisk vetenskap och lät översätta arabiska verk till latin och de fick tillnamnen " Siciliens döpta sultaner". År 1224 grundade Fredrik det första universitetet i Europa i Neapel. Universitetet hade kejsarliga privilegier. Till universietet studenter hörde bl.a. Thomas av Aquino.
        Det sägs att Leonard av Pisa var den som introducerade de arabiska siffrorna till Europa. Den arabiska geografen och kartografen al- Idrisi gjorde en världskarta och 72 detaljikartor där det fanns alla då bekanta världsgränser. På en av dessa kartor återfinns Nilens källor som europeiska forskningsresande upptäckte först mot slutet av 1800-talet. Från Sicilien och de delar av Syditlaien som låg under normanderna spred sig arabisk kultur och vetenskap norrut.